Släktnamn och anfäder

Namnet Fries

Fram till början av 1900-talet var det oklart varifrån släktnamnet Fries kom. Enligt en teori (som Elias Fries trodde på) härstammade namnet från en man från Friesland (ett område i norra Nederländerna och Tyskland) som hette Johan Friesius och som anställts som pastor i Narva i början av 1600-talet. En son till honom skulle ha haft tre söner som flyttade till Sverige i början av 1700-talet och som gett upphov till tre olika Fries-släkter.


Men Tore Almén kunde i början av 1900-talet genom grundlig släktforskning visa att Elias Fries farfars farfar – som hette Adam Jonsson och var sporrmakare i Norrköping –  började använda namnet Fries någon gång under den senare delen av 1600-talet. Det är möjligt att han hade tagit namnet efter en familj Friese, som bodde i Linköping och av vilka flera medlemmar hade varit fadder till Adams barn.


Joel Brynielsson – äldsta kände stamfadern

År 1945 fann Gunhild Almén ett dokument i Stockholms stadsarkiv som angav namnet på fadern till Adam Jonsson Fries,  Joen Brynielsson, som nu är släkten äldste kände stamfader. Han föddes förmodligen ca 1600 i Nödinge, en ort vid Göta älv norr om Göteborg, och flyttade senare till Stockholm där han tog värvning i armén. Han deltog bl.a. i Gustav II Adolfs fälttåg i Tyskland och blev så småningom fältväbel, vilket då var den högsta graden för en underofficer. Med sin första hustru, Magdalena Mickeldåtter Sepsares, fick Joen ca 1640 sonen Adam, som utbildade sig till sporrsmed. Kring 1669 flyttade Adam (Jonsson) till Norrköping där han gifte sig med Gunnila Thoresdotter. (Sören Mård har en intressant teori om varför Adam Jonsson flyttade till just Norrköping, se litteraturlistan.) En av Adams söner – Thore Adamsson Fries – blev också sporrsmed och flyttade som 20-åring till Linköping där han 1706 gifte sig med Catharina Bergesdotter. 


Elias Thoresson Fries – klockgjutare

En av Thores och Catharinas söner – Elias Thoresson Fries, född 1720 – fick redan som 10-åring flytta till sin barnlösa moster i Norrköping vars make var klockgjutare. Elias fick gå i Tyska skolan och vara lärling i morbroderns verkstad. När han fyllt 26 år gjorde han en resa till södra Östersjökusten. Hans dagboksanteckningar från den resan finns längre ner på sidan. Efter hemkomsten 1747 arbetade han först omväxlande i Norrköping och Stockholm, men flyttade kring 1752 till Jönköping. Där gifte han sig 1753 med Anna Christina Wallin, som födde sex barn innan hon dog vid 33 års ålder. 


Theodor (Thore) Fries – Elias Magnus Fries far

Ett av Annas och Elias barn var Theodor Fries, som föddes 1762 – året innan mamman dog. Vid 18 års ålder började

Theodor studera vid Lunds universitet där han prästvigdes 1785 varefter han tjänstgjorde vid olika pastorat. År 1792 fick han ett anonymt brev i vilket han uppmanades att söka pastoratet i Femsjö socken; i tjänsten ingick också en möjlig hustru, Sara Elisabet Wernelin, som var dotter till den nyligen avlidne kyrkoherden i Femsjö. Theodor följde rådet och gifte sig med kyrkoherdedottern samt tjänstgjorde i Femsjö till sin död 1839, dvs i 46 år. Sara och Theodor fick bara ett barn, Elias Magnus Fries, som föddes 1794.


Elias mamma var dotter till Bengt Wernelin, som också var gift med en kyrkoherdedotter från Femsjö, Brita Christina. Hennes far var Magnus Bolin. Denne hade tagit sitt namn efter orten där han föddes 1703, Bohult. Han var gift med Anna Maria Annerstadia (1709-1788) som även hon var dotter till en kyrkoherde i Femsjö, Petrus Johannis Annerstadius (1678-1732) som alltså är Elias mormors morfar. 


Källa:  T. och G. F. Almén, Elias-Fries-släktens historia, 1945; G. F. Almén, Tilläg till Elias-Fries-släktens historia, 1953.

Adam Jonsson Fries släktträd

Klockgjutarens anteckningsbok

När Elias Thoresson Fries var 14 år (1734) fick han av två släktingar en anteckningsbok där han genast beskrev sin uppväxt och senare bl.a. en resa till Lybeck och Hamburg som han gjorde 1746. Anteckningsboken (på knappt 300 sidor) finns numera på Uppsala universitetsbibliotek och kan även ses i sin helhet via nätet: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:157942. När Elias blev äldre ändrade han sitt efternamn från Toreson Fries till Fries Thoresson, något som kan ses på de många kyrkklockor han gjutit.


Klockgjutaren Elias Thoresson Fries


Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-1
Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-2
Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-4
Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-5
Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-6
Mäster-Gudmunds-Gilles-Årsbok-3

Kyrkklockan i Anderstorps församling

Mellanklockan och lillklockan i Anderstorps församling gjöts om av Elias Fries 1783 till en lillklocka.
På lillklockan finns en inskrift: "Med ett förbättrat ljud jag kallar folket fram till Gud sin bön för honom och ordet aktsamt höra. Uti hans hus och kyrka där honom rättslig dyrka jag klinga skall och till Guds pris." 

Läs mer.