Elias Fries (1794-1878)

En av mykologins grundläggare

Elias Fries försökte i Linnés anda att med hjälp av yttre egenskaper hos olika svamparter kunna inordna dem i ett sammanhängande system - man ansåg vid den här tiden att det fanns ett sådant skapat av Gud. Då Elias Fries var mycket produktiv kom han att få ett stort inflytande inom svampsystematiken. På senare tid har DNA-teknik använts för att fastställa släktskap mellan olika svamparter och det har då visat sig att Elias Fries systematik förvånansvärt ofta är korrekt.


Uppväxt

Elias, som föddes 1794, var son till Thore Fries (1762–1839), prost i Femsjö socken (i sydvästra Småland), och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837), prästdotter från Femsjö. Han undervisades i hemmet av sin far till nio års ålder då han började skolan i Växjö.


Akademisk karriär

Efter att ha gått ut gymnasiet i Växjö (1812) började Elias studera i Lund där han redan 1814 promoverades till filosofie magister. Han förestod den botaniska professuren från höstterminen 1817 till 1819. År 1824 fick han professors namn (professor regius) men han hade fortfarande ingen fast inkomstkälla. År 1834 flyttade Elias till Uppsala där han hade fått den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (1851 ändrad till botanik och praktisk ekonomi). I Uppsala blev han också prefektför den botaniska trädgårdenoch museet.Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, medlem av Svenska Akademinsamt periodvis riksdagsman.


Elias Fries familj

Elias Fries gifte sig 1832 med kyrkoherdedottern Kristina Wieslander (1809–1862) som var ättling till småländska präster i flera led. Deras son Teodor (Thore) Magnus Friesblev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Kristina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala.

Elias Fries. Hulda Schenson 1893. 

Födelseboken Femsjö CI:2 (1755-1811)