Andra publikationer rörande Elias Fries och släkten

Boken om Ivan Lönnberg
Ivan var son till Signe Lönnberg, Eva Fries svägerska.

 

 

Christina "Kena" Fries dagbok
Otto Fries äldsta dotter, Sara Christina Sofia Fries (1868-1945) som kallades Kena, skrev en dagbok som styckevis finns publicerad i en serie "The Florida Historical Society Quaterly" (http://www.myfloridahistory.org/quarterly). Här nedan följer en länk till publikationen som kan läsas på nätet. Då vi i skrivande stund är osäkra om föreningen får publicera avtryck av texten följer här endast en länk till publikationen. Sök rubriken "NOTES AND DOCUMENTS: DIARY OF

KENA FRIES" sid 339 - 352.

 

Elias Fries "Botaniker och troende vetenskapsman"

 En hel del skrifter har utgivits som beskriver och berättar om Elias Fries och hans liv och verk. Senast (år 2012) skrev Lars-Olof Ödlund, vid Uppsala universitets institution för idé-och lärdomshistoria, en uppsats med titeln "Elias Fries Botaniker och troende vetenskapsman". I uppsatsen diskuterar Ödlund om det eventuellt fanns en konflikt hos Elias Fries mellan hans religiositet och den tidens sekularisering och begynnande darwinism. Länka till uppsatsen och läs hela.

 

Åhslund, Anna Pia. 2009. I författarens fotspår. 128 sid.

Anna Pia Åhslund tar läsaren på upptäcksfärd bland femton halländska författarskap till deras geografiska rötter. Äventyret börjar på 1700-talet vid Hallandsås fot hos prästen och naturforskaren Pehr Osbeck. Kapitlet "Naturens älskling, svamparnas kung" handlar om Elias Fries.
ISBN 978-91-973990-7-4
Cal-förlaget »

  

Fries, Sigurd 1951. Elias-Fries-porträtt. 16 sid.
Sigurd Fries föredrag om Elias-Fries-porträtt som publicerades i Natio Smålandicas årsskrift 1951 S Fries text ».

 

Mård, Sören W. 1997.

Vad gjorde Joen Brynielsson åren 1656 - 1658?. 10 sid.
Sören W Mårds utredning om släktens historia före Elias Fries som han tillägnar syskonen Tore och Gunhild Friesia Alméns minne "för att erinra om deras pionjärinsats i Elias-Fries-släktens utforskning". Förord skrivet av Anders Fries.
Anders Fries förord »Sören W Mårds text »

 

von Arnold, Ulla. 1956. Mina minnen. Utgiven 2004 av Liv Eyde Bø. Nikolai Olsens Trykkeri, Norge. 272 sid. 
Ulla von Arnold, dotter till Sally Fries och Carl Mörner, nytryck av hennes memoarer som hon år 1956, vid 83 år ålder, ställde samman och lät maskinskriva. Går att köpa från föreningen.


Almén, Gunhild. 1958.

Prästfruar genom sex led i Femsjö. XXI Årsskrift Smålands Nations Kamratförening, Uppsala. 31 sid.
Om Elias Fries moder, Sara Elisabeth Wernelins, och hennes bakgrund. Hur prästfruämbetet i Femsjö gick i arv i sex generationer genom "konservering" till dottern. Elias mor blev den sista i raden.

 

Almén, Tore. 1945.

Elias-Fries-släktens historia. Hæggströms Boktryckeri, Stockholm. 140 sid.Släktens ursprung och historia (från ca fyra generationer före Elias Fries). När namnet Fries började brukas och den äldste kände stamfadern, Joen Bryngelsson (död 1679). Även en stamtavla från Elias Fries till 1944.


Eriksson, Gunnar. 1962.

Elias Fries och den romantiska biologin. Doktorsavhandling Lychnos-Bibliotek nr 20. Almqvist & Wiksell, Uppsala. 487 sid.

Gunnar Erikssons doktorsavhandling. Studie över Elias Fries och hans förhållande till den romantiska biologin, samt en relatering till andra svenska naturforskare. Gunnar Erikssons, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Umeå och Uppsala Universitet, erhöll Övralidspriset 2004.

 

Fries, Magnus. 1978.

Linné Thunberg och Elias Fries, tre småländska botanister. Lustgården 1978, sid 5-11.
Redigering av föredrag hållet vid Föreningen dendrologi och parkvård årsmöte den 13 mars 1978. Biografi över Elias Fries som innefattar hur EF påverkades av nyromantiken och hur han utvecklade den tidens natursyn.

 

Fries, Robert E. 1933.

Tal hållet i Femsjö kyrka den 11 september 1932 vid invigningen av minnesstenen å Femsjö prestgård. Almqvist & Wiksell, Uppsala. 8 sid.

 

Fries, Robert E. 1950. A short history of botany in Sweden. Almqvist & Wiksell, Uppsala. 79 sid.
Botanikens historia från mitten av 1600-talet till mitten av 1900-talet. Bara kort avsnitt om Elias Fries, men i gengäld framgår hans plats i den svenska botanikens historia. På engelska.

 

Elias Fries. Särtryck ur Swedish men of Science. Almqvist & Wiksell, Stockholm, 178-185.

Om den svenska naturvetenskapliga forskningen efter Linné. Relativt detaljerad beskrivning av Elias Fries arbeten och hans roll i naturvetenskapshistorien. På engelska.

 

Fries, Sigurd. 1951.

Elias-Fries-porträtt. Natio Smolandica XIV. Smålands Nation i Uppsala Kamratförening. Carl Bloms boktryckeri, Lund, sid 21-36. En översikt, med historik m.m., av olika tavlor och porträtt av Elias Fries.

 

Fries, Tore. 1849 (2002).

Dagbok under en resa till Småland, Skåne och Damnark sommaren 1847. 46 sidor
Tore Fries' dagbok från resa med sin far Elias Fries till Naturforskarmöte i Köpenhamn sommmaren 1847. Thore var då 14 år och följde sin far Elias på en av hans fåtaliga utrikesresor. Dagboken är en personlig beskrivning av Tores upplevelse av symposiet (som han delvis deltog i som "passiv deltagare").

 

Friesia Almén, Gunhild. Tillägg till Elias-Fries-släktens historia. Hæggströms Boktryckeri, Stockholm. 43 sid.
Tillägg till Almén, Tore (1945).

 

Rydeman, Lamech. 1915.

Om Elias Fries. Släkttraditioner och personliga minnen. Gleerups Förlag, Lund. 102 sid.
Lättsam och lite romantiserande levnadsteckning över Elias Fries.

Lundqvist, Nils & Moberg, Roland. 1994.

Hymenomycetes in the perspecytive of 200 years. Proc. symposium, Uppsala, Sept 5-8, 1994, Ed: Lundqvist, N. och Moberg, R. Acta Universitatis Upsaliensis, Symbolae Botanicae Upsalienses XXX:3. 212 sid.
Ett antal vetenskapliga föredrag över Elias Fries mykologiska arbeten, samt föredrag om sentida svampforskning.

 

Sveriges Mykologiska Förening. 1994.

Elias Magnus Fries 1794-1878. Svampforskare, folkbildare. Ed. M. Elfström, E. Fries & Å. Strid, Jordstjärnan 15, 228 sid.
Utförlig biografi över Elias Fries. Om föräldrar, barndom, studier, naturvetenskaplig forskning m.m. Även Elias allmänna och populärt inriktade mykologiska arbeten, där "han lärde svenska folket äta svamp", beskrivs. Förteckning över Elias Fries svenska svampnamn och deras aktuella vetenskapliga namn. Elias Fries planschverk och deras historia. Miljöbeskrivningar och personliga redogörelser från Femsjö och uppsalatiden. Utförlig beskrivning Femsjö kyrkby, inklusive muséet Friesminnet, och natur kring Femsjö.

 

von Sydow, Carl-Otto. 1994.

Elias Fries - Brev 1875-1876 till sonen Thore. Almqvist & Wiksell, Uppsala.1994 55 sid.(SCRIPTA MINORA  Bibliotecae Regia Universitatis Upsaliensis Vol. 7

 

The Danish Mycological Society. 1955.

Elias Fries' autobiography, "Historiola Studii mei Mycologici". Friesia, Nordisk Mykologisk Tidskr. 5, 135-160.
Biografi, främst vetenskaplig, över Elias Fries. På engelska.
Utskriftsanpassad sida »

 

Ekman, Kerstin

Herrarna i skogen

Albert Bonniers Förlag 2007

 

Sidorna: 107, 143-149, 358, 451, 536.

"Herrarna i skogen är en berättelse i sju essäer om hur vi till slut rådde på det svårgenomträngliga och farliga. Det som inte hade något mätbart värde för oss lever nu i små fragment av narurligt växande skog och i ännu mindre bitar av urskog. Det är ett vanskligt liv men ännu sjunger kleran och hackspetten knarrar basen som den unge Linnaeus skrev. Där kan man ännu hitta koralltaggsvampen vars bräckliga bygge en gosse i Småland upptäckte. Han blev den store botanikern Elias Fries och bland rövare och björnjägare och förrymda munkar är han en av herrarna i min bok" 

"Citat ur Herrarna i skogen¤

 

Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson

Se blomman 

Albert Bonniers Förlag 2011

(På Google finns mer information att hämta om boken.)