Yrkesliv

Porträtt i olja av Hulda Schenson 1893 efter fotografi från 1860-talelet av Emma Schenson

Universitetet

Elias Fries innehade sedan tjänster som docent och adjunkt i Lund. Där skapade han ett system för de högre svamparna (Hymenomyceterna) där hattsvamparna återfinns, buksvamparna (Gasteromyceterna) med röksvampar, liksom många olika lägre svampgrupper. Trots vissa oriktigheter utgjorde hans arbete ett första viktigt steg in systematiseringen av svampar. Hans arbete utmynnade i flera mindre publikationer. Han studerade även alger och lavar, och redovisade det bland annat i "Lichenes Sueciæ exsiccati".

Elias Fries var mycket populär som lärare i Lund och studenterna protesterade livligt när han beslutat sig för att tillträda den nyinrättade professuren i praktisk ekonomi dvs naturvetenskap vid Uppsala universitet 1834. Han var även rektor vid detta universitet 1839 och 1853-1854. . Han är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum(tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare.


Under senare delen av sitt liv beställde han flera illustrationer av svampar av olika konstnärer. En sådan plansch finns nu på startsidan. Bilderna förvaras på "Naturhistorska Riksmuseet. (Se text från museets hemsida nedan.)

Elias innehade olika professurer fram till 1859, och bedrev därefter sitt vetenskapliga arbete. Hans skriftliga produktion var omfattande. Han författade ett 50-tal skrifter och böcker under 1830-1880. De flesta var skrivna på latin.  

 

Riksdagen

Elias Fries var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844-45 och 1847-48 med stämma och säte i Prästeståndet. (Läs vidare under rubriken Riksdagsprotokollen.)

 

Svenska Akademien

Vid Uppsala universitet blev hans botaniska arbetsfält brett. Han gav inte bara ut mykologiska arbeten utan även till exempel en skandinavisk växtförteckning "Summa vegetabilium Scandinviæ", och ett allmänt inriktat botaniskt verk med litterära inslag, "Botaniska utflygter" (1-3, 1843-64). Detta bidrog säkert till att Elias Fries år 1847 valdes in i Svenska Akademien. Elias Fries hade stol nummer 14 som han tog över efter Erik Gustaf Geijer.

 

 

Under de tjugo första åren i Uppsala bodde Elias med sin familj i de lokaler som nu används av konditori Ofvandahls. Foto Erik Fries 2015

Kungliga Svenska Vetenskapsakademien
Redan år 1821 innan han fått sin professorstitel  blev Elias Fries invald som medlem i Svenska Vetenskapsakademien och förblev medlem i 54 år. (Se minnespenningen nedan.) År 1860 utgav akademien ett planschverk i färg på Elias Fries initiativ med ett 100-tal svampar. Detta fick stor användning på olika läroanstalter i Sverige. Syftet med verket var att sprida information till svenska folket om svampar.  Han skrev också två böcker: "Anteckningar över de i Sverige växande ätliga svampar" (1836) och det rikt illustrerade verket "Sveriges ätliga och giftiga svampar", med 93 färgplanscher (1860-66). Se även under fliken Mykologi

 

När Elias 1851 utsågs till prefekt för Botaniska trädgården flyttade familjen dit. Prefektbostaden låg en trappa upp med ingång till vänster om bilen på bilden. Foto Erik Fries 2015

Andra uppdrag
Utöver detta var Elias Fries styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.
Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation och prefekt för den botaniska trädgården och museet i Uppsala.

En romantisk och lustig berättelse om Elias och Christine.

 

Nedanstående lilla dokument är hämtat ur en bok skriven av Vivi Horn: Herrgårdsliv och Uppsala romantik. Utdraget har skickats till oss av Gunilla Broberg som i sin tur fått det av sin mor Ulla Fries.